jag vill inte avslöja för mycket.
det är inte meningen.
jag vill bara berätta en sak för denna människa som jag kallar B.
jag har varit med om samma sak. att bli lämnad av någon man skulle kunna döda för. det är jobbigt, verkligen jobbigt. mamma brukade alltid säga så när hon såg på mig att tårarna var påväg. gråt, gråt, gråt så mycket du kan. när tårarna sen tar slut, då är det dags att gå vidare och släppa andra saker inpå livet. jag tror att tårar kan visa en att man har varit ledsen och att det värsta kanske är över då. då är man stark nog att gå vidare. det är en väldigt bra tanke. jag kommer alltid finnas här för dig. jag kommer vara här som ett stöd när du behöver mig. jag kan hålla din hand, vara en klippa eller bara en person som pratar i andra änden av luren. du är en av mina bästa vänner och jag vill verkligen visa att jag bryr mig, för det gör jag verkligen.. <3

nu till mig själv
får bara nåt ryck att svära ungefär 3437423472504873 grr. 
jag är fan fortfarande kär i honom. ni vet vem det är och just nu är jag inte ens på humör att nämna hans första bokstav. jag träffar honom inte ofta och blir mer rädd för varje dag att vi ska tappa varann. 
jag är aldrig negativ, inte ofta iallafall, men jag vet att det känns som att jag bara kan drömma honom.
att se någon annan få honom skulle svida i hjärtat, men bara han är lycklig..

min gitarr väntar och jag hade tänkt spela lite innan sömnen tar över.
till alla er därute- ta hand om er. vi hörs snart 

PUSSSS juulia